L I N N

Lyckades få med mig den där makalösa människan ut på en morgonpromme, drog ner på tempot eftersom jag vet att han är världens mest morgontrötta människa och för att han egentligen inte funkar utan frukost. Vi traskade det korta varvet, pratade om livet och jobb och allt och inget. När vi kom hem och väntade på hissen sa han "Vi höll ju ett riktigt bra tempo ändå!", jag höll inte med, sen somnade han i soffan.

 

Nu ska jag in på ett lunchmöte i stan, ikväll ska jag på släktkalas och om jag har tur orkar jag jobba undan lite till när jag kommer hem.