Hej nya veckan
Kategori: 2015

Kategori: 2015
Kategori: 2015
Kategori: 2015
Kategori: 2015
Kategori: 2015
Kategori: 2015
Kategori: 2015
Jag ser positivt framåt, jag vet att det finns ett ljus i slutet av tunnel, även om det kanske är lite dimmigt ibland.
Jag ser positivt framåt för att jag tror på mig själv och min kompetens, jag vet att jag är bra på det jag gör och jag vet att jag har ett jäkla driv som kommer att ta mig någonstans.
Därför ser jag positivt framåt. Och lite för att jag inte har något annat val om jag inte ska bryta ihop totalt och det vill jag inte.
Kategori: 2015
Kategori: 2015
Kategori: 2015
Kategori: 2015
Kategori: 2015
Kategori: 2015
Kategori: 2015
Kategori: 2015
Jag vill åka till solen. Jag behöver åka till solen. Den här hösten är så himla rolig, men den är samtidigt så himla mycket och hur tacksam jag än är över det här livet, för tacksam är jag, så är jag lite trött just nu.
Jag skulle ha åkt till Skara på måndag, men ett viktigt möte i Stockholm dök upp, så jag stannar. Undrar om det är sol i Skara?
Igår, när jag kom hem, tittade jag på en film, sen myste jag ner mig i sängen, släckte alla lampor och jobbade några timmar, omgiven av duntäcken och kuddar. Sen somnade jag med telefonen i handen. Vaknade när Han kom hem från en gala på natten, skrattade med (åt) honom och hans tillstånd och kunde sen inte, för mitt liv, somna om.
Så, idag är jag tröttmössa.
Kategori: 2015
Kategori: 2015
Det har varit en helg med lite av varje, men mest snor.
Lördagen var ett helvete, den började så in i bängen dåligt och fortsatte med att jag tappade telbobon i trapphuset och skärmen gick i tusen bitar. Och eftersom jag gått med den i fickan (vilket känns fullt normalt att göra med en telefon) så hade den böjts och därför kunde man inte bara byta skärmen, utan var tvungen att byta hela tjoflejet med baksida och batteridel och Fan och hans moster. 3000 kronor fattigare blev jag.
Jag försökte höja humöret med pannkakor, men de var torra och hårda, det var som att universum tagit fel på karmakonton och tyckte att jag förtjänade att kvidlida (mycket värre än att bara lida) (man liksom lider tills man kvider) (fattar du?) (kvidlida). Med migränen från helvetet som sällskap hela förmiddagen övervägde jag att lägga mig ner på marken tills dagen var över. Det gjorde jag inte.
Jag träffade Malin, hon är ett litet lyckopiller, min kusin, som alltid kan lyfta mig oavsett svacka.
På kvällen köpte jag med mig pasta från kvarterskrogen, den smakade inte ett jota, så jag drack mig mätt på Cola Zero istället. Sen kom Han hem och jag fick somna med en bra känsla, trots allt.
Igår vaknade jag förkyld, igen. Drog i mig några piller och åkte till Nybrogatan 38 med Honom för frukost och kvalitetstid. Vid lunch åkte jag blåa linjen (med livet som insats) (det är sjukt långt ner i underjorden) (tror att det är där zombievärlden kommer börja) (om den inte redan gjort det) (det vet vi ju inte eftersom det är så långt ner) till Sumpan för en myseftermiddag med Elin, promenad och SATC. På kvällen städade jag undan veckan, tvättade och fixade mat (skar sallad och la på två tallrikar) (jag är en hejare i köket) (det kan ingen ta ifrån mig).
Snipp, snapp, snut, så var denna helgen slut.
Kategori: 2015