Behöver jag säga att jag pumpar årets mellolåtar natt som dag?
Boxades imorse och åt lunch med pappa. Mellan dessa göranden har jag jobbat och målat naglarna (eller fingrarna om man ska vara korrekt). Det bästa med att driva eget företag är att man kan jobba hemma, dvs. jobba i yogabyxor och en college-tröja med något skönt tryck från då.
Photo booth är snäll mot mina fingrar, för de ser ut som skit. Skiner och blänker som att jag höll i mellofinalen på mina fingrar. Men, jag antar att det bara är att tacka och ta emot. Tack då.
Jag var på ett möte i förmiddags och landade ett uppdrag som gav mig så mycket energi att jag sjöng med i Alcazars mellolåt hela vägen till fabriken (högt) (resan tog 45 minuter) (mina medresenärer verkade inte lika energifyllda som jag) (de tittade lite snett).
Imorgon ska jag boxas och sedan träffa Louise för middag och bio. Typ som en dejt, fast utan chans till romans. Alltså bättre än en dejt, som jag och Emma konstaterade tidigare idag, inga förväntningar - ingen besvikelse (MVH Peppiga duon).
Nu ska jag sjunga mig till söms, jag tror att det blir Oscar Zia.
Efter morgonens träning gick jag på ett möte med banken om mitt företagskonto, sedan gick jag och satte mig på Chokladfabriken med en kopp kaffe och läste en bok. Typ det mysigaste man kan göra i sin ensamhet. Nu håller jag på med lite jobb och ikväll ska jag äta lax och ta det piano.
Andra saker jag har gjort idag: organiserat den kommande månadens jobb och plugg, köpt ny kläder för bonuscheckar, haft omkull en stapel med konserver på ICA, samt rekat linspriser.
Och igår tog jag 9,5km, bara en sådan sak.
Tänk om alla tisdagar kunde vara så här? Bra, liksom.
Vad jag älskar den där lilla staden, av hela mitt hjärta älskar jag allt från människorna och havet, till staden och till och med motvinden (men det skulle jag aldrig erkänna när jag står där med regnet i ansiktet.
Efter att ha sovit mig genom nästan fem timmar (inklusive försening, heja SJ!) hämtade Emma upp mig mitt i natten i Göteborg. Vi åkte hem till henne, orerade och somnade till PLL. Sen sov vi, vad vi sov, jag har inte sovit så länge på två veckor. När vi vaknat och ätit och duschat och haft oss gav vi oss ut på vägarna mot Halmstad.
Jag har superdåligt lokalsinne och Emma kan inte höger och vänster, sjukt dålig kombination, men vi kom fram i alla fall. Efter att jag hade pekat ut vart min gamla lägenhet låg ett par gånger.
På fredagskvällen gick vi till Morfars där shotluckan huserar. Jag älskar shotluckan! Brinnande glas och andra festligheter.
Glenn och Jimmy.
Morfars!
En annan shot går bland annat ut på att en har på sig en hjälm och den andra slår den hjälmbärande i huvudet med en brandsläckare. Typ.
På lördageftermiddagen var det pigghetspatrullen som var i farten.
Sen köpte vi pizza.
Och kollade Mello, såklart!
På söndagen gick vi på promenad till havet och sedan hem för att spela bingolotto och kolla på Så ska det låta. Det är tydligen standard, enligt Paulina och Kim. Partysöndag!
Andra saker vi gjorde: köpte skosnören och åt ett kilo nutella.
Jag har haft det så bra att jag överväger att flytta tillbaka. Så bra har jag haft det. Men det kommer jag inte göra. Än.
Vi trodde att vi skulle vakna till på tåget upp till Göteborg, så fel vi hade. Nu sitter jag med en balja kaffe, årets mellolåtar i öronen och känner att jag inte alls vill åka hem.
Jag lämnade precis in min första uppgift i Internetpublicering och Webbdesign 1, en av två distanskurser jag plågar mig själv med den här våren. HTML... Ja... Du förstår kanske vad jag menar, om du inte är sådan där informatiker eller dylikt, då förstår du kanske inte vad jag menar.
Nu väntar vi på att hockeyn ska ta slut så att vi kan få äta lunch, utan att hoppa meter varje gång Kim skriker, sedan ska vi ut på Halmstadpromme. Vad jag har saknar dem! Promenaderna alltså, inte Kims skrik.
Imorgonbitti åker jag tillbaka till Stockholm, så det blir till att njuta sönder hela stan idag. Fantastiska Halmstad!
Efter en natt i Götet gav vi oss ut på vägarna med destinationHalmstad. När vi körde in i stan bosatte sig en hel djurpark i min mage, så exalterad blev jag!
Vi levde ut "Livet är en fest"-konceptet på kvällen, vi hade så otroligt roligt att morgonens mående var värt det, flera gånger om!
Livet gick bra idag, det flöt till och med, det flöt på bra, fram till cirka 16.00, det var ungefär då som Mac-killen lurade mig att han kunde fixa min dator gratis, för att en kvart senare ringa upp och säga att det skulle kosta 1800 spänn. Efter det gick det bara utför. Och nu är jag så trött att jag skulle kunna somna ståendes, men jag har lite jobb att plöja innan jag får inta bingen. Fy!
Så här känner jag just nu. Fast den här bilden är tagen i Amerikat.
De spännande sakerna blev framskjutna, istället köttade jag axlar på gymmet och har nu tryckt i mig skagenröra med bröd. När dagen inte går som planerat får man göra det bästa av situationen, idag betyder det att springa ärenden, till banken och andra exalterande ställen.
Hoppas att det är samma kille som står i kassan på banken som i somras. Vi hade himla kul ihop när vi försökte förstå oss på vad den amerikanska ambassaden ville ha för att ge mig mitt visum. Två dagar efter att jag sprungit in och ut fyra gånger på en dag för att fixa alla visumpapper kommer jag in för att hämta ut en ny sladd till min dosa. Framför mig i kön står en tjej som också höll på att ordna med papper till sitt amerikanska visum.
Bankkillen (när jag kommer in genom dörren): Men där är ju hon som jag berättade om, hon var här fyra gånger häromdagen för att fixa med sina papper. Kom hit så hjälps vi åt allihopa!
Jag väljer att kalla den stunden för "Blonda människor gör saker tillsammans".
I omklädningsrummet på gymmet igår stod det två kvinnor, generation äldre (läs 70+) som bad varandra om råd angående vilken profilbild de skulle byta till på Facebook.
Sen var det en på jobbet som frågade om jag kunde mala kaffebönor med händerna. Jag vet inte om det betydde att han tyckte att jag såg ut som en biff eller inte förstod: "vi gör latten själva, inte med kaffemaskin". Jag tänker gå på alternativ ett: biff.
Nu ska jag äta frukost och sedan iväg på spännande saker. Hej på dig!
Kusin: Så jag tänkte att i värsta fall kan jag ju intervjua dig om alla hjärtans dag. Du kan ju låtsas att du är en bitter singel. Eller ja, du behöver ju inte låtsas, var dig själv bara!
Jag kom hem från et boxpass med pappa för en knapp timme sedan och har nu ätit frukost. Det bästa med morgonträning är att man får äta två frukostar, om man orkar upp i tid vill säga. Idag gick jag 05.50, så två frukostar blir det, lyx för någon som älskar frukost.
Annars då? Jag åt först en macka med ost på, andra frukosten var fil med bär, chiafrön, kanel, naturell granola och russin. Intressant va?! Nu längtar jag efter kaffe. Också intressant.
I vanliga fall brukar jag köra på 4-5km när jag springer, men igår tog jag i så jag sprack och drog en runda på nästan 8 km. Baam, sa jag tre timmar efter att jag kommit hem (ungefär då jag återhämtat mig). Nästa mål är 9,5km och inom två veckor tänker jag ta milen. Den du!
Jag var på yoga imorse, samma klass som förra tisdagen. "Den där trevliga yogainstruktören kanske kan hjälpa mig yoga lite mer, fniss", tänkte jag, men så tänkte inte yogastudion... När jag kommer in i salen står det en tant (definition typ 40) och hoppar mellan svenska och engelska som att det var den mest naturliga saken i världen. Min besvikelse i kombination med förvirringen över vilket språk jag skulle använda gjorde att jag mer liknade ett frågetecken än ett kylskåp den här gången. Jag vet inte vilket som är värst.
Nu ska jag ge mig ut på en löprunda och sedan sätta mig på ett café och jobba med några texter, för det här hemmet med den där TVn hämmar min kreativitet. Jag kommer duscha mellan, du kan vara lugn.
Min bror ringde för en stund sedan, det var första gången jag pratade idag. Så går det när man fixar med papper, jobbar med texter och tvättar en hel dag, hemma, i sin ensamhet.
Vaknade till "Say Something" med A Great Big World och Christina Aguilera. Det finns ju peppigare låtar att börja veckan med...
Annars har jag jobbat på några texter under förmiddagen, tills jag fick skrivkramp vill säga, då gick jag ut och sprang bort det. Rundade gubbar med käpp och tanter med gångstavar, sen råkade jag trampa i en vattenpöl och hela jag förvandlades till ett lermonster.
Hej måndag!
Det är ju en fantastisk låt, även om den får hjärtat att värka.
Jag har haft en sådan där jättebra helg. Jättejättebra helg till och med. Så blir helger när man är med människor man tycker om. Kul!
Igår mådde vi som vi förtjänade, så kvällen tillbringades i soffan framför mello (skriver jag som att jag inte hade tittat om jag mådde toppenbra) och QX-galan. Under en svepning över publiken hamnar Marie Serneholt i fokus, då lyser Emma upp.
Emma: Gud vad lik hon är Marie Serneholt!
iPhone levererar sannerligen när det kommer till bildkvalitet
Jag börjar dagen med lite yoga, eller som instruktören förmodligen skulle säga, ligga på en matta och kvida samtidigt som instruktören yogar åt mig, innan jag ska iväg till centralen och hämta upp göteborgaren.
Imorgon kommer min Göteborgskärlek hit för att tillbringa helgen med mig. Jag har sagt att jag har så mycket planerat att vi måste skynda oss, men det är inte sant. Det enda jag har planerat är att vi ska ut imorgon och äta brunch på söndag. Och mello såklart. Men att inte ha något planerat är väl typ också att planera; planerat fri umgängestid med varandra... Typ. Liksom. Bah.
Fast jag smygstartar helgen redan idag, om ett par timmar ska jag möta upp ett gäng tjejer för vin och tapasmiddag på söder. Man har ju haft det sämre!
Igår åt jag middag med min pappa, sen gick jag hem och tittade på Paradise Hotel-finalen med Emma över sms. Jag är inte stolt över att jag fastnade i den serien, men å andra sidan har vi alla våra guilty pleasures, de senaste månaderna har detta varit min.
Jag började dagen med en Djurgårdspromenad och frukost med min kusin. Morgonumgänge är underskattat, fast det skulle jag aldrig erkänna när klockan ringer innan klockan sju.
Igår jobbade jag i den butik där jag i vanliga fall inte huserar i, men någonstans tror jag att jag åkte fel och kom till Antarktis istället. Jag ägnade kvällen åt att sitta och huttra framför ett värmeaggregat varvat med att göra varm dryck åt kunder. Om du undrar hur en falukorv känner sig när den packas i korvskinnet kan du ta dig an utmaningen att sätta på ett par skinnyjeans över ett underställ, den du!
Nu ska jag ta mig an dagen, texter skriver inte sig själva vet du.
Jag inledde dagen med en skål gröt och ett yogapass. Vi var bara fyra personer på klassen, så alla fick extra mycket hjälp. Jag, som yogat två gånger sedan juni förra året, var smidig som ett kylskåp, yogainstruktören fick näst intill yoga åt mig, flytta lemmar hit och dit och le vänligt för att jag inte skulle känna mig sämst i världen. Det funkade sådär.
Nu ska jag iväg till jobbet och riva av ett eftermiddags/kvällspass och sedan hem och dö tröttdöden (idag räknar jag timmarna tills jag får gå och lägga mig igen).
Igår morse mötte jag upp pappa på gymmet för att biffa till oss, resten av dagen gick åt till fix i lägenheten, lunch och fika med pappa.
På eftermiddagen kollade jag på Blackfish, en dokumentär om Späckhuggare i fångenskap, samt skaffade matkoma av ostbågar och mackor. Denna matkoma tillsammans med min ilska mot mänskligheten tack vare dokumentären var kanske inte den bäste uppladdningen inför kvällens äventyr... Men en tunnelbanetur med lite schlager i öronen senare var jag fit for fight.
På kvällen somnade jag med Emmas ljuva stämma i öronen.
Jag ser gårdagen som en prövning. Under förmiddagen gick så gott som allt som kunde gå fel fel, vid 12 ringde jag pappa och ville gråta av ilska, men efter en stund och några tankar på kvällens kalas kunde jag ta ett djupt andetag och släppa ilskan. Vem kan vara arg när det är årets första Melodifestival på kvällen?
Jag överlevde dagen och skyndade sedan hem för en snabb dusch innan jag mötte upp Lollo på affären. Vi handlade ingredienser till middagen och gick sedan hem för att laga mat och dricka rö'pang.
Vilken kväll hörru! Att svenska folket inte borde få ha rösträtt i melodifestivalen får man förbise.
En version av pizzabullar med ruccola och avocado, följt av chokladbakelser.
Detoxen tog slut i fredags kväll, nu är det dags för retox!
